Stiftelsen för hjärtforskning följer också med viktiga basforskningsprojekt:

Fixing the broken heart, dvs. Älykäs pilleri-undersökningen har som mål att med hjälp av molekylgenetik utveckla en medicin som skapar nya hjärtceller som kan ersätta celler i en skadad hjärtmuskel. När hjärtmuskeln skadas, till exempel i samband med en hjärtinfarkt, försvagas hjärtats pumpningsförmåga. De nuvarande vårdmetoderna för behandling av hjärtats underkapacitet är inte tillräckliga. Cirka hälften av de insjuknade dör inom fem år från det att symptomen först uppkommit. Ansvarig för forskningen är professor Heikki Ruskoaho.

Hoitavat geenit-undersökningen skapar en nya generationens genbehandling där gener kan återaktiveras genom att omvandla den epigenetiska koden. Genom att omvandla de epigenetiska mekanismer som styr genernas funktioner kan man öka uppkomsten av patientens egna gener som är fördelaktiga i vården. På så sätt behöver inte helt nya gener föras in i kroppen utan endast de nukleinsyraelement som inverkar på uppkomsten av generna. De gener som passiverats av de epigenetiska mekanismerna kan återaktiveras genom att omvandla den epigenetiska koden. För forskningen ansvarar professor Seppo Ylä-Herttuala.

Vad är hjärtforskning?

Inom hjärtforskningen utreder man hjärt- och kärlsjukdomarnas mekanismer och effekten av behandlingsmetoderna. Genom forskningen kommer vi närmare en bättre hjärthälsa och kan med trygga och effektiva vårdmetoder, som har utvärderats i vårdforskningen, förhindra allvarliga sjukdomsanfall. Det forskningsarbete som görs i våra sjukhus fördjupar kunnandet och förbättrar nivån på vården. Hjärtforskningen kan vara basforskning, experimentell forskning eller klinisk forskning samt forskning där man utreder sjuklighet.

• I basforskningen utreder man de molekylbiologiska eller genetiskt styrda mekanismer som hänför sig till hjärtsjukdomar.
• I experimentell forskning för man in nya mekanismer, som hittats inom basforskningen, i patientarbetet. Målet är att göra mer exakta diagnoser och att kunna planera en vård som är mer individuellt inriktad. Detta kallas också translationell forskning.
• Klinisk forskning är undersökning av till exempel nedsatt hjärtfunktion, vårdresultat av kranskärlssjukdom, hjärtkirurgi, barns medfödda hjärtfel och rytmstörningar.

Vad är hjärtsjukdomar?

En hjärtsjukdom kan vara ett nedärvt strukturfel, rytmstörning som beror på olika orsaker eller en kranskärlssjukdom som utvecklats som ett resultat av levnadsvanor och ärftliga faktorer och som kan leda till olika störningar i hjärtat och blodomloppet eller till hjärtinfarkt. Trots att kunskap om levnadsvanor finns tillgänglig och behandlingarna har utvecklats är kranskärlssjukdom den vanligaste dödliga sjukdomen och i Västeuropa är det finländarna som lider av den mest.